Jag var bland molnen.

Något av det bästa jag vet är att åka bil, och igår förvandlades dagen från medioker till magisk pågrund av att jag fick sitta i ett framsäte i en rullande bil omsluten av mörkret utanför. "Det är första gången jag ser Caroline skratta på hela dagen" sa mamma när jag kom tillbaka hem, och det var alldeles riktigt, för just precis då kände jag mig lyckligast i världen.






Precis som idag för en vecka sedan för då lånade vi en bil och åkte till Marstrand. Där fick vi sällskap av en katt och tillsammans gick vi runt bland alla små hus vid havet, tills vi satte oss i bilen igen och lät lyckan rulla runt i mig tillsammans med däckens rullning utanför.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0