Hit me hard.



Promenerar bort kvällen tillsammans med Anna och går runt halva staden. Säger hej då och promenerar ännu mer tills jag får ont i hjärtat och vänder om igen. "Om någon slår mig nu lägger jag mig ner och ger upp" tänker jag och spejar framför mig i mörkret. För kanske dämpar den fysiska smärtan det som gör ont inuti.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0