oh caroline.

Igår bodde jag i en husvagn vid en sjö med två fina vänner. Där satt vi och spelade kort och sa farväl till halva natten, sprang ute och blev uppskrämda av mörkret och tittade på varulvsfilm tills vi somnade. Precis som då man var fjorton, förälskad i klasskamrater och hade söndertittade skolkataloger intill sängen. Den här kvällen är annorlunda, för jag sitter i en stuga på ett berg högt över havet. Alldeles, alldeles ensam. Det är dock sanning med modifikation för jag får ju inte glömma alla fiskmåsar och fransmännen i mina böcker som får vara dem som viskar godnatt innan jag somnar. På en pojkes kudde i en 90-säng jag sovit på många somrar innan.