Come away with me.



Ja, det kanske var lite onödigt att åka hem igen. Och, ja, att ligga på min säng och läsa som jag gör nu kan jag göra lite var som helst. Men att sitta på bussar hem när det regnar ute tycker jag är ett ypperligt alternativ. Därför gick jag raka vägen till busshållsplatsen efter jobbet igår. Utan packning. Utan eftertänksamhet. Utan någonting. Living on the edge. Heh.
(Bilden är förstås från en annan dag.)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0